2013-08-03
12:22:29
L
Nu var det nog. Tvärt stannade jag för att invänta Kellan som bar på Janell.
"HAVEN'T IT EVER CROSSED YOUR LITTLE BRAIN THAT WE WERE SET UP?" Röt jag irriterat mot henne. "That the company we both left set us up to this mission so we could kill each other?" Fortsatte jag med samma arga ton innan jag vände på klacken, klampade in genom dubbeldörrarna som löpte från mark till tak och slängde igen dem efter mig.
Sebastian stod innanför och väntade på mig, som alltid efter ett uppdrag, men nu ännu mer angelägen att kolla hur jag mådde.
"Sir..?" sade han frågande men tystnade när han insåg att jag bara gick förbi utan att säga något.
"Ethan..? Is it that girl?" försökte han igen, och jag visste att han följde efter mig, även om jag vägrade ge efter och titta på honom.
"You know that was a bad....."
"CAN'T I JUST BE LEFT ALONE?" avbröt jag honom och vände mig om. Jag visste att han bara ville väl och han visste att jag inte menade något illa, men ändå mådde jag så dåligt över hur jag behandlade honom. Det är något konstigt med kvinnor, och jag borde hållt mig till mitt löfte, men efter det som hände och mina misstankar om grey's så kunde jag bara inte låta henne gå. Inte utan en ärlig chans för sin överlevnad.
Kommentera inlägget här:
