2013-06-17
15:43:00
Min Mall- S
Namn: Akela Nalunani Manikas
Namnens betydelse: Akela- lycklig, glad / Nalunani- vacker våg, vacker surfning
Ålder: 17 år
Längd: 179 cm
Bor: Hawaii/ Oahu/ Honolulu
Utseende: Akela har mörkbrunt, lite lockigt hår som går till nacken och de ramar in hans vackra ansikte som är fint solbrännt. Han har tydliga käkar och höga kindben som passar med starka haka. Han har lågt sittande ögonbryn med snälla bruna ögon under. Akelas läppar är mjuka och fylliga med en lockande form och han har dem nästan alltid krullade i ett litet leende. Kroppsligt så är han ganska muskulös men inte överdriet, men man kan ändå se lite magrutor på gång.
Personlighet: Akela är en vänlig och hjälpsamm kille som sätter sin familj och sina vänner i första hand. Mot främlingar kan han vara lite blyg men gör sitt bästa för att inte visa det. Han är ofta glad och energifull (när han inte förlorar sig i sina egna tankar) och ibland så kan det bära av så att han gränsar konstighets linjen.
Intressen: Han älskar att måla, och redakapet han använder är mest air- brush. Och det leder till att han har fått ett jobb på en bilverkstad nära hemmet där han får komma och måla när det finns en kund som önskar det. Sedan så målar han också tavlor som han iblan sälger på en marknad. Andra intressen förutom att måla så gillar han att surfa och hänga med sina kompisar.
Familj: Akelas pappa Cratus (betyder styrka) är född i grekland men flyttade till Oahu när han var liten och när han var 26 så mötte han Akelas mamma Maka Nani (betyder vackra ögon) och de blev genast kära även om hon bra va 18. Men de höll ihopp och gifte sig när hon fyllt 20 och stragst efter det blev hon gravid med Akela. De har inte haft några problem med pengar då Cratus ärvde de hotell hans far startade, så Alekas mamma är hemmafru. Men när Cratus far dog så flyttade hans mamma in för att bo med familjen, då var Aleka 12 år.
Övrigt: Aleka är en del av det homosexuella samhellet, alltså gay. Han är inte percis tjejig, utan är bara dragen till killar. Visst, ibland undrar han om han är annorlunda på insidan, om han tänker mer eller annorlunda från andra killar. Men det tror han inte i alla fall. Han har haft en flickvänn, men det var när han var 13 och inte riktigt va säker på vart han låg. Men de är nära vänner nu. När han var 15 kom han ut till familjen i samma veva som han fick sin första pojkvänn. De tog det ganska bra och blev mest bara överraskade, och de älskar honom oändligt mycket oavsätt vilken läggning han har. Men hans första förhållande höll bara två månader. Men just nu så är han i ett starkt förhållande med Kupa`a och det har hålligt på i 7 månader nu. Men han är fortfarande oskuld.
__
Aleka
Hans hus:
Jacuzzi!
2013-06-15
08:47:00
L
Desperat kände jag efter något sorgligt i mitt minne för att inte brista ut i gapskratt. Tyvärr var jag i för stor chock för att kunna undgå att ett litet fniss skulle slinka ur mina läppar. Tänk vad Simon skulle skratta när han fick höra det här! Omg, den 'kända' Snape, hette egentligen EUGÉNE!
Men vänta.. hade självaste rektorn av hogwarts sagt att jag var perfekt? Herregud....... Men så hade jag nog hört att jag var tvingad till att hjälpa den ökände Eugene 'tillrätta' igen, vad det nu innebar.
"What do you really mean with, me, helping you to-" jag pekade på dem, även om det anses vara oartigt.
"And why can't anyone else help you..?" Jag var förvirrad och letade fortfarande efter att finna Snapes blick, det verkade inte som han visste något, men han gick inte att lita på.
Tänk om jag blev tvingad..? Vad skulle folk tycka om mig? Vad skulle Simon tycka om mig? Jag rös av tanken.. Dessutom skulle nog inte min pappa ha något emot oss två, inte för han ville se mig skadad, utan för det skulle främja hans kampanj. Jag kunde se tidningsrubrikerna redan nu framför mig, med ihopkokade historier och ihärdiga lögner.
'Eugene Snape, the hogwarts headmasters son, is now having company with Lauralie Malfoy, the daughter of the minister of magic, are now having company at their school, Hogwarts. Don't you think they look lovelyholding hands? ' Gudars skymning. Det FÅR bara inte hända. Och vad skulle vi göra tillsammans? Skulle jag hjälpa honom i skolan med arbetet eller agera flickvän?
"Because I don't know if I'm the girl for the job.. Maybe I'm not able to do anything....." Mumlade jag osäker, med blicken vandrande runt i rummet, rädd för var det skulle kunna hamna.
2013-06-15
08:19:49
L
Jag flinade lite åt Kaylas förvirrade uppsyn. "Use what you've learned today!" Log jag busigt, men reste mig ändå försiktigt för att hjälpa henne, allt för att inte känna av den smärtan som ändå strålade upp genom ryggen. Ouch...
"Look.." Pekade jag och administrerade hur maskinen fungerade. Egentligen var det inget svårt alls, bara att det såg svårare än vad det var. Allt man behövde göra var att klicka på en knapp, som på alla dosor bröt att få ut plattan skivan ska skickas in i. Dock så föll det dock ut en blank svart låda först lodrätt innan den välte till en vågrät position och skivan kunde stickas i. På samma sätt som den kom ut på rullades skivspelaren upp till en lodrät sits innan den rullade sig in bakom den smala tvn.
"C'mon now" log jag och grabbade tag i hennes arm för att dra med henne till soffan.
2013-06-15
07:57:22
L
"No no, don't stop! It's cute" log jag och gjorde tummen upp med en busig blick så hon skulle ta det som ett skämt.. Dock visste jag inte om hon skulle gå på det, inte var det lätt att övertyga en annan varelse om något när man själv inte var säker. Och jag var inte säker på att jag skämtade, jag var inte säker på något jag kände över Janell.
När jag mötte Liza kände jag något så äkta, något ärligt och förstående. Vi behövde inte uttala ord för att förstå varandras tankar och känslor. Hon gjorde aldrig något för att skada en annan människa och allt var perfekt, min Liza....
Inget jag kände i Janells sällskap liknade den kärlek jag kände för min avlidne fästmö, men jag visste inte vad det var. Allt jag visste var att Janell var speciell och att jag inte var redo att släppa den okända känslan outforskad.
"Why did you leave? If it's true that you're inpedendent..?" Frågade jag seriöst. Det kändes konstigt att bryta den lätta stämningen, men efter alla de tankar som förut genom mitt huvud var humöret inte lika glatt, jag ville bara få ett svar på en fråga vi båda ville ställa.
