whenthewordsarewritten.blogg.se

   Det tog ett tag för chocken att lägga sig efter att jag hört vad han sade. Inte minst var han extremt respektlös utan han hotade mig också. Hur skulle jag kunna stå för mitt ord när han betedde sig så här?

   Min andning som tidigare varit oregelbunden blev långsamt stadigare. Dock var det ett faktum att jag inte orkade med honom mer. Speciellt inte idag, så operation 'hålla mitt ord', fick bli morgonens projekt. Och även om jag var arg på honom så hade jag tillräckligt med stolthet i kroppen för att inte kliva ut ur toaletten direkt efter, jag kunde ju inte riskera att folk trodde att vi faktiskt hade gjort något där inne. Förhoppningsvis så fanns det någon uns av tacksamhet i den där skitens själ för att uppskatta att jag faktiskt gjorde det. 

    På väg upp till mitt delade sovrum så samlade jag mig, det var extremt viktigt att ingen började misstänka något. Men hur skulle jag lyckas undvika Snape och mentalt skicka honom allt det hat jag kände för honom samtidigt som jag skulle lyckas stå för mitt ord som jag gav rektorn? Egentligen var det omöjligt, men på något sätt kunde jag kanske fixa det. Om jag hamnade på rektorns goda sida, kanske jag kunde straffa Snape samtidigt som han fick lära sig en läxa? Tyvärr var det alldeles för elakt, speciellt när jag redan hade sätt vad rektorn har gjort mot honom, så man kunde ju alltid hoppas att han egentligen bara hade pms och behövde vila ett litet tag för att inse vad som är rätt. Man kan väl alltid drömma eller?