2015-04-07
22:18:00
L
Törsten var det första som kom tillbaka till mig när jag återfick medvetandet. Munnen kändes torr av vätskebristen och kort därefter återvände hörseln. "Hon låg riktigt illa till, doktorerna kan inte säga exakt va-" Men snälla sänk volymen, jag försöker vila här, utbrast jag, bara för att sekunden senare inse att jag bara kommunicerade med mig själv.
Jag försvann i ytterligare några sekunder för att senare rycka till av en fjäderlätt beröring på min panna. Vem var i mitt rum? I ett panikartat försök till att identifiera främlingen öppnade jag mina ögon bara för att mötas av ett totalt ljus. Allt var så vitt att det brände i ögonen. Vid ett försöka att kommunicera med omvärlden möttes jag dock bara av ett väsande läte som lämnade min strupe. Vad hade hänt med mig?
Kommentera inlägget här:
