whenthewordsarewritten.blogg.se

Bara några sekunder efter att vi skrattade och hade roligt for jag iväg med världens kraft mot golvet där jag hamnade med ryggen pressad ner mot det svala golvet. "Ouch.." stönade jag lågt när jag öppnade ögonen, mött av hennes rädda men vackra blick och mjuka händer kupade runt mitt ansikte. Så vacker var hon där hon satt på huk bredvid mig som jag dött, även om det bara var en 'liten' smäll, innan jag försiktigt reste mig upp till sittande ställning med en grimas. "You really got some powers there.." sade jag med ett snett leende för att lätta på stämningen "And.. I'm okay, don't worry.. Sure I'll get some bruises, but I am a football player, so I'm used to it!" mina händer for upp i en försvarspositon, ett litet skratt slank också ur min mun när jag insåg hur bedrövad Kayla såg ut, innan jag använde mig av dem för att resa mig upp, att det gjorde ont, ville jag inte visa för mycket, det hade ju inte varit med meningen och all smärta försvinner ju alltid med tiden.. Mjukt och diskret försökte jag sträcka lite på ryggen för att känna på hur ont det egentligen gjorde. "Do you need a hand?" Frågade jag hjälpfullt och sträckte fram min vänstra hand ännu igen.