whenthewordsarewritten.blogg.se

Så fort vi var ute ur tåget begav vi oss till stället där testralerna tog oss till skolan. Varför jag kunde se dem visste jag inte, då dem bara uppenbarade sig för folk som sett någon dö eller mött döden själv vilket jag inte hade.. Men jag tyckte dem var vackra. Så missförstådda, men snälla, och så var ju en testral shadowsnakes maskot, så jag kunde ju inte undgå att gilla dem på grund av det heller. "Are we having a carriadge of our own or does any of your friends wanna sit with us..?" frågade jag Simon när vi stod bredvid vår vagn. Alla mina vänner hade lämnat mig så fort jag bytt klass, även om jag alltid varit i shadowsnake tillsammans med dem så gled vi i sär när vi inte längre hade samma lektioner, tyvärr. 

 

Simon skakade på huvudet åt min fråga och hoppade upp för stegen tillsammans med mig. "I wonder what's new this year.. Maybe we got anyone else in our dorm?!" Frågade han mig först lugn, men sedan så exalterad att han skuttade upp och ned på bänken. Det var uppenbart att Simon inte hade många vänner, precis som jag, men han var yngre och vi hade inte alls samma lektioner eller tider, så vi fick inte så mycket tid att umgås.. "I hope so. We could use some new and fresh blood in our team for the duells.." svarade jag frånvarande och tittade framåt, ängslig över att äntligen få se mitt andra hem.