2013-01-30
20:55:26
From Miss L
Jag himlade med ögonen och suckade lite. "Okay, sure. We might overdid the whole 'welcoming you to town' kind of thing. But if you never met any other witch you can't really know what they would do. Seriously, but we do, and we want to help you. Witches can be unpredictable, dangerous and uncontrolled. The story of the school burning, it's true. The circle/coven at our school almost killed everyone and only the witches know what really happened, they accidently did a spell wrong and a fire started, and you know the rest because I told you before, one person died, because an unprepared spell, you don't want that to be you, do you?" Jag stod stilla hela tiden när han pratade, speciellt stelnade jag till när han berättade om häxan som dog. Det hade varit min storasyster, men jag var egentligen för liten då för att minnas det, men alla historier som talats fick mig att komma ihåg hur polisen besökte oss och långsamt berättade för min mamma. Hennes desperata skrik och attacker låg fortfarande och gnagde i min näthinna och jag ville verkligen inte återuppleva dem igen, ingen borde fått uppleva saker som det. "I won't do it." Sa jag hårt och vände mig mot honom. "Just listen to what she said, sure we shouldn't have treated her like that, but you do know what happened, and I won't live that again. And she told us she could take care of her self.. MOSTLY, just let her." jag betonade mostly och lutade mig mot väggen igen, helst av allt ville jag lämna rummet, men vi behövde reda ut hur vi skulle göra innan jag kunde gå.
Kommentera inlägget här:
