2013-01-30
20:58:00
From Miss S
Richards ord träffade mig hårt och jag sänkte skamsen min blick. Det är klart jag inte vill skada någon eller mig själv, det är ju därför jag har undvikt det. Men jag vet mycket väl att det inte kommer hålla mycket längre till för jag kan konstant känna magins värme pulsa genom mina ådror och det blir bara starkare och starkare. Men jag vill inte, jag får inte.. Men jag visste att de orden bara var en täckmantel för det jag egentligen vet att jag menar, jag är rädd..
"I won´t do it." Kom ur Ethans mun och jag kollade försiktigt upp på honom, jag visste inte hur jag skulle känna av det han sa men jag visste att det bara var negativt. Jag såg skamset ner, tänk om allt de säger kommer hända? Tänk om någon mer kommer efter mig, vad ska jag göra då? Och det är inte precis som att jag kan undvika allt när min nya bror och hans kompis är som jag. Jag skämdes över min omogna reaktion till deras konfrontation och bet mig i läppen. "I´m so sorry for being like this but I just, I just can´t.." Jag visste inte vart jag ville komma med det, jag kände att jag inte riktigt visste någonting. Jag var så förvirrad. Det är ju inte precis som att jag skulle kunna bryta mig ur min bubbla på bara ett klockslag.
Kommentera inlägget här:
