2013-01-30
18:39:00
From Miss S
"Mommy..." Pep jag och tittade upp på henne med ledsna ögon och darrade på underläppen. Hon kollade ledset på mig och kramade sedan om mig.
"Oh honey, we'll get it back. Don't worry..." Sa hon med en mjuk och målmedveten röst och jag gjorde en liten sur min. Hur ska jag klara mig utan alla mina grejer? Visst hade jag med mig lite saker i min rygga men det var inte alls mycket.
"Keke darlig, come here. Let's se what happend to it." Sa hon och tog armen om min midja och ledde mig mot platsen där man anmälde borttappade väskor. Mamma skötte snacket och vi fick vänta ett tag medans hon i kassan letade på sin dator.
"Oh, it looks like your bag whas sent to France. I am terrebly sorry fore this, I promise we will get it back as soon as possible."
"And when is that exately?" Frågade mamma med en lite ursäktande ton för att inte låta oartig.
"Em.. It shoud arrive at friday so you can come and pick it up then." Sa hon med ett ursäktande leende.
"Thank you wery much." Svarade mamma och sedan så gick vi och satte oss för att vänta på John och hans son Rithard. "Well, It´s convinien that it all comes at the same day I guess." Sa jag med en suck och mamma klappade mig på axeln. "That´s the spirit."
"Oh honey, we'll get it back. Don't worry..." Sa hon med en mjuk och målmedveten röst och jag gjorde en liten sur min. Hur ska jag klara mig utan alla mina grejer? Visst hade jag med mig lite saker i min rygga men det var inte alls mycket.
"Keke darlig, come here. Let's se what happend to it." Sa hon och tog armen om min midja och ledde mig mot platsen där man anmälde borttappade väskor. Mamma skötte snacket och vi fick vänta ett tag medans hon i kassan letade på sin dator.
"Oh, it looks like your bag whas sent to France. I am terrebly sorry fore this, I promise we will get it back as soon as possible."
"And when is that exately?" Frågade mamma med en lite ursäktande ton för att inte låta oartig.
"Em.. It shoud arrive at friday so you can come and pick it up then." Sa hon med ett ursäktande leende.
"Thank you wery much." Svarade mamma och sedan så gick vi och satte oss för att vänta på John och hans son Rithard. "Well, It´s convinien that it all comes at the same day I guess." Sa jag med en suck och mamma klappade mig på axeln. "That´s the spirit."
Kommentera inlägget här:
