whenthewordsarewritten.blogg.se

Jag hoppade av tåget och kliade mig lite i huvudet, jag funderade på om jag skulle tvinga någon ta mina väskor men beslöt mig för att kasta en snabb besvärjelse på dem så de flög efter mig. Även om jag snabbt fått på mig masken så kände jag hur rädslan över vad min far skulle göra mot mig gnaga i magen. Han har varigt mer sträng mot mig den senaste tiden och jag känner att jag går omkring och spänner mig hela tiden, rädd och ynklig. Jag gillar det inte. Och allt det här gör mig orolig över att mitt inre syns på utsidan, därför kan jag inte hjälpa att göra värre saker mot andra.

Adam kom upp bredvid mig och gav mig en lös boxning på axeln precis när våran vagn anlände, han gav mig en stöttande blick och jag drog lite i ena mungipan som tack. Sedan hoppade jag in och gjorde så mina väskor staplades på taket. Jag, Adam, Ronald och Kent delar vagn och Terry och Jack  har en egen då man bara kan sitta fyra i en, vilket var väldigt skönt just nu. För att om jag ser dem så skulle jag nog smocka till dem, sedan orkar jag inte med deras tjafs. Ibland så har jag sådan lust att sparka ut dem ur gänget, men deras far, Benjamin Heseltof, är en viktig man och pappa tänker inte riskera deras bekantskap bara för att deras söner inte kommer överens.

De för mig osynliga testralerna satte av mot Hogwards och snart skulle vi anlända till 'mitt andra hem.'

 

___________________

Snapes kompisar och far:

 

Adam