whenthewordsarewritten.blogg.se

2013-09-16
09:05:13

L
   "Oh... my.. god.." mumlade jag. Vad sjutton skulle jag göra? Det fanns ingen chans att hon tog det på allvar, och då skulle hon aldrig överleva det här. Bara det första rummet var belagt med gasbehållare, och om hon inte klarade av att klura ut koden till dörren skulle gasen långsamt sippra in genom hål i plåtrummet. Dödlig gas. 
   "What should we do?" frågade Kellan, men antagligen kunde han nog inte undgå att vara lite lättad, om Janell dog här inne, skulle vi inte behöva ta på oss ansvaret att träna henne, och så skulle han slippa henne för alltid. Om någon frågade, kan man bara säga att hon rymde. Men jag ville inte vara så oärlig, det fanns en anledning till att hon var här, jag kände det på mig! 
   "I have no idea, but I have a feeling that I'll need to guid her.. She's not taking it serious and therefore, she don't get that she's going to die. I just... I can't have another life on my consious." Min röst brast i slutet av meningen vid minnet av Liza, och jag visste att Kellan mindes allt lika väl.. Han var hennes bästa vän och de hade kommit hit tillsammans..

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: