whenthewordsarewritten.blogg.se

   Efter flera felsvängningar kom jag till slutsatsen att jag antagligen inte skulle hinna hitta honom innan middagen och dessutom kände jag att jag skulle vilja hinna göra mig i ordning innan efter denna intensiva dag. Jag kände mig så frustrerad. Varför kunde han inte bara inse att jag gjorde detta för att hjälpa honom? Det var ju inte ens så att jag ville spendera tid med honom, men kanske var det bara något hos mig som ville hjälpa till. Dessutom kunde man se på Adam att han led när han berättade om sin kompis. Kunde Snape inte se min poäng i att hjälpa honom kanske han förhoppningsvis kan förstå att jag vill fria alla de personer som blir utsatta för hans trakasserier dagligen från den plågan ännu mera. 

   Väl uppe i mitt delade rum passade jag på att titta mig i spegeln och se om jag såg lika hemsk ut som jag trodde. Jag hade rätt. Mitt hår var ruffsigt, mina ögon röda och mitt utseende såg miserabelt ut i allmänhet. Mamma skulle vara så besviken på mig, jag visste det, inte för att jag var populär på något vis, men det var ändå viktigt att alltid vara på tipptopp. Himla skit. Och nu var jag sen till middagen också.