whenthewordsarewritten.blogg.se

Jag saktade in farten och stängde sedan av löpbandet, min andning var tung och jag plockade åt mig min handduk för att torka av svetten med sedan hängde jag den runt nacken. Vattnet i min flaska var slut så jag fick gå till den lilla toaletten för att fylla på den så jag kunde dricka. Jag kollade upp i spegeln och drog handen genom håret så att det la sig på plats igen sedan gick jag och drog på mig min huvtröja innan jag öppnade upp dörren med en formel och klev ut. Den stängdes snabbt igen och bakom mig var bara de grå stenar som skolan var byggd av. Jag hade inte brytt mig om att säga hej då till Lisa då hon var inne i sitt spel och vi skulle ändå träffas vid middagsbordet sen.

Jag såg mig omkring och märke att jag var precis vid trappan som ledde upp till Shadowsnakes rum. Vad smidigt tänkte jag och log för mig själv. Just som jag skulle börja gå upp så hörde jag miss. Bellcrows röst.

"Mr. Snape, your father is requesting your presense once again." Sa hon på sitt vanliga högdragna sätt och jag vände mig om med ett irriterat leende.

"Miss. Bellcrow... what a pleassure to meet you twice in one day." Sa jag och följde efter henne när hon började gå. Vi gick under tystnad, det måste vara någon som skvallrat om mitt tidigare slagsmål. Jag tror inte det var Mark själv, han skulle inte vilja skämma ut sig så inför min far. Den som berättat för pappa ligger så illa till. Att träffa pappa två gånger på en dag har hänt några gånger innan och efter en sådan dag brukar jag behöva gå till Miss. Haffeltoe, hon är som min mormor nästan och är den ända som jag kan lita på bland lärarna och hon är en riktigt cool tant med många berättelser från när hon brukade resa. Det var hon som väckte mitt stora intresse.

Miss. Bellcrow harklade sig och knackade på min fars kontor och dörren öppnade sig och jag klev in med huvudet sänkt.

"What in the World are you whearing? You are my son so you can´t go around loocking like a beggar at your free time." Sa han med bitter röst och jag kollade upp och mötte snabbt hans blick innan jag fäste den på en punkt bakom honom.

"I have been working out father so you don´t need to worry." Sa jag och kunde som alltid inte låta bli att svara med lite syrlig röst när jag pratar med honom.  Då la jag märke till att det satt någon i en av stolarna mitt i mot honom, en tjej av vad jag kunde skymta bakom den stora ryggen. Undra om det var hon som skvallrade? Pappa han harklade sig och min uppmärksamhet drogs till honom igen. Snälla låt honom inte skämma ut mig igen framför någon. Det började suga och bubbla i min magen och jag spände nervöst käkarna.

"Well, then." svarade han bara korthugget sedan fortsatte han, " Come sitt here." sa han och gjorde en gest till den lediga stolen, på något sätt så kändes han annorlunda. Så som han hade när han var nära Lauralie. Jag gick närmre och som jag nästan börjat ana, där satt hon. Jag kan inte säga att jag blev glad, jag mindes tillbaka till vad hon sagt och ilskan flammade upp. Men nu så här senare så även en lite svidande smärta från det faktum att jag vet att jag egentligen inte förtjänade hennes vänlighet till att börja med.

"What is she doing here?" Frågade jag bittert och blickade argt i mellan dem.