whenthewordsarewritten.blogg.se

Jag flyttade mig lite åt sidan när han kom för att ta över och gick sedan för att hämta te påsarna som han bett mig. Vänstra skåpet sa han... jag öppnade det och var tvungen att sträcka på mig riktigt ordentligt för att nå mitt favorit te som jag fått syn på direkt, Earl Grey.

Bakelse. Sa han bakelse? Jag vände mig om och följde honom med blicken. Han öppnade kartongen och i den låg det fullt med olika delikatesser. Jag kunde nästan känna hur det började bildas saliv i min mun och jag hoppade snabbt fram till lådan. Åh gode gud vilket himmelrike! Jag börjad vicka lite på rumpan och kunde inte vara helt still. MMMMMM!!!!! Jag vände min stjärnfyllda blick mot Ethan. "How many can I take?" 

När Kayla vände sig om blev jag aningen chockad och lite stött. Vad hade jag gjort för fel? Hon sade att hon mådde bra, men jag hade ändå lite dåligt samvete. "Sorry if I made you feel uncomfortable.." Sade jag och lade en hand på hennes axel innan hon flyttade på sig och började hälla i vatten i vattenkokaren igen. Hon frågade mig om inte jag kunde göra det i stället och kommentaren fick mig att le. "Sure, but can you bring me the teabags? They're in the left cabinet.." Sa jag och pekade på det innan jag tog kannan ur hennes hand. "And did you want any pastries? You can pick whatever you'd like to have." Så fort vattnet var påsatt gick jag till det stora kylskåpet med glasdörr och tog ut en kartong med fina och överdådiga bakverk, själv valde jag en liten prinsesstårta som jag placerade på en vit assiett.

Ethan såg sig förvirrat omkring och jag kännde att han inte hade en aning om vad han hade gjort med mig. Jag har alldrig kännt något sådant här för en kille, kanske var det för att han är den första jag kramat? Eller för att han också är en häxa, eller för att jag har sett honom halvnaken?

Precis efter den tanken så lutade han sig framåt och såg på mig med en undrande och orolig blick, innan jag visste ordet av så röde han på min panna. Mitt hjärta ökade takten och jag var tvungen att uppnå all min ansträngning för att inte titta på  hans underbara ansiktsdrag. Feber? Trodde han att jag hade feber? Du måste skoja? Är han inte medveten om sin enorma dragningskraft? Jag slog bort hans hand och vände mig om, jag visste att jag var oartig men jag kunde inte hjälpa det. Mitt hjärta slog så fort, jag la handen imot mitt bröst och försökte få det att lugna sig. Jag tog ett par djupa andetag och rätade sedan på mig. "Ehm, sorry. I´m just fine, thank you." Jag beslutade mig för att påbörja en ny kanna med vatten till teét men stannade sedan mitt i ett steg. För bara en liten stund sedan så hade jag tappat allt vatten på mig. Jag vände sakta mitt huvud åt Ethans håll med ett lite osäkert leende. "Maby you should take care of it this time, the te I mean."

Rött. Skamsen över vad jag höll på med nu kunde jag ändå inte undgå att titta.. Fortfarande var allt jag kunde se rött. Betydde det att hon var generad? Blev hon generad av kramen, kyssen eller vad jag hade sagt innan..? Förvirrad tittade jag ner på henne och frågade vad det var. "Don't you feel okay?" undrade jag och placeradeen hand på hennes panna för att se om hon var varm.. "You don't seem to have a fever anyways.." Svarade jag. Det fanns ju en chans att hon inte var så erfaren med killar och därför blev nervös av en kram, men allt hade kännts så lättsamt uppe på mitt rum så jag tvivlade på det. 

Jag hajade till när han öppnade munnen, hur kunde han ha sett...? Han reste sig från från golvet och snurrade om och mötte mig med ett leende, trots hans ursäkt så kunnde jag tydligt se att något gömmde sig där bakom. Han skannade mig med blicken och släppte ut ett kort skratt, åh nej. Jag visste det, jag ser hämsk ut. En svag rådnad började stiga upp på min hals och trots hans förklaring kunde jag inte släppa den lilla känslan av skam.

Han reste sig igen efter att ha satt sig ner och kramade om mig, jag blev stel som en pinne och kännde hur den lilla rådnaden sköt upp i taket. Hela jag pirrade och det känndes som att fjärilarna i min mage hade krig med varandra. Sedan böjde han sig ner lite mer och kysste min hjäsa. Hans läppar var så otroligt mjuka och lätta och de gjorde köket till rena sakara öken. Jag tog ett nervöst skävlande andetag. Samtidigt som jag ville springa skrikande där ifrån så kom den där okända persionen fram innom mig och fick mig att vilja dra ner hanns ansikte och....GAH!!!! SLUTA KAYLA!!!!!!!!!!!

Som tur så släppte han mig efter att ha sagt något jag inte uppfattade, jag ville vända mig om så han inte såg mitt blossande ansikte men jag bara stirrade på honnom med stora chokade ögon. Jag visste inte vad jag var mest överraskad för, hans handlig eller min reaktion..

Efter flera vändor upp och ner ifrån golvet för att tömma den lila trasan var golvet nu snart torrt igen och jag satt på golvet ännu en gång för att torka det med en torr handduk i stället. "You should be natural more often.." Mumlade jag utan att tänka efter och spärrade sedan upp mina ögon. Vad hade jag gjort?! FAN. Att berätta sin talang för en främling är bland det värsta en häxa kan råka göra. Snabbt vände jag mig om med ett leende för att försöka släta över det jag precis sagt. "I saw you when you walked in!" förklarade jag och skannade henne med blicken lite snabbt. Kläderna var lite för stora, och hon såg ut som ett litet barn som drunknade i sina föräldrars kläder. Tanken fick ett litet skratt att slinka ut och jag slog till mig själv mentalt. Kanske trodde hon att jag skrattade ÅT henne. "They were a bit to big, but the shirt suits you" log jag snett åt henne och reste på mig med trasan kvar på golvet. Försiktigt gav jag Kayla en kram och kysste hennes hjässa, möjligtvis var det lite perverst, men jag ville be om ursäkt för att hon skadades. "Sorry for ruin your lesson..." Mumlade jag och släppte henne. 

Jag hade precis kommit ut ur duschen när Ethan undrade hur det var med mig, jag såg ner på mig själv och rådnade. Min mun förmådde sig inte att öppnas, jag ville lossas att han inte var där, åtminstånde tills jag fått på mig lite kläder. Så jag förblev tyst och torkade mig innan jag slängde på mig hans kläder. De var enorma, så jag fick ta och snöra åt mjukis byxorna riktigt ordentligt och hans långärmade tröja gick till mitten av mina lår. Jag tog en titt i deras enorma spegel och försökte göra det besta med mitt hår, men det var nästan inte lönt för jag visste att när det fick luft torka så blev det en lockig bomb. Jag suckade och gick ut. Herre gud, jag kommer att visa mig för en så gott som okänd kille utan smink, fixat hår och alldeles för stora kläder. Vad håller jag på med?

Jag trippade försiktigt ner för deras stora trappa så att jag inta skulle trilla på de för långa byxbenen, men när jag kom ner till köket så kunde jag inte se Ethan. Han sa väll att han skulle gå ner hit? Jag kliade mig lite försiktigt i huvudet, sedan så började jag gå runt köksön. Jag släppte ut en suck och insåg inte att jag först hade blivigt lite orolig förens att det nu släppte när jag såg Ethan på golvet med et trasa i handen.  

Jag skriver bara lite lätt och i stora drag vad som hände under tiden som saknas... 

 

Ethan pratar med Kayla om vem som följer efter (minotauren) och skynder med att ta ut sin utrustning och tvingar monstret tillbaka där det kom ifrån. Han förklarar också att han och Rachel inte har något ihop. Sedan erkänner Kayla att hon vill lära sig magi och kunna försvara sig själv så de beger sig upp till Ethans rum där han tar fram massvis med böcker om magi och dess historia. Under tiden som de pluggar pratar de och lär känna varandra lite mer och de bestämmer sig för att avsluta lektionen och i stället se på en film, som Kayla själv blir tvingad att trolla fram. Bara att det inte gick som planerat.. Hon letade upp formeln och lyckades få fram rätt film. Men i fel mängd.. 'Sleepy Hollow' ramlade ner över dem i överflöde och Ethan skyndar att få bort alla innan de fick en hjärnskakning. Tillsammans gick de skrattandes ner för trappan för att koka upp lite te och ta lite kakor till filmen, men Kayla råkar tappa ut det kokande vattnet över sig själv och blev buren till badrummet i panik där hon får duscha och låna myskläder av Ethan...

 

"How's it going in there?" Ropade jag innifrån vardagsrummet till Kayla som fortfarande befann sig i badrummet. Det var svårt att ungå den oro som svämmade över inom mig, vetskapen om att det var mitt fel gjorde mig illamående. Tänk om hon skulle få permanenta skador..? Visst. Det var inte svårt att ta bort ärr genom magi, men att trotsa någons öde kunde vara förödande.. I väntan på svar gick jag runt fram och tillbaka på den dyra mattan, mamma skulle inte bli glad om det blev fasta gångmärken där, men jag gav det inte någon större notis. Dock kom jag att tänka på köket, antagligen var det fortfarande vatten där som skulle kunna skada golvet. "I'm in the kitchen!" Ropade jag igen, ovetande om ifall hon hörde vad jag sade.. Med disktrasan i handen satte jag mig ner på alla fyra och började torka upp det uppvärmda vattnet.